Ordlista avfall och återvinning

Här hittar du vanliga ord och uttryck som har med avfall och återvinning att göra.

• Avfall
  Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med, avser att eller är skyldig att göra sig av med (se 15 kap 1 § Miljöbalken)
• Avfallsminimering
  Se förebyggande av avfall
• Avfallshierarkin
  Se avfallstrappan
• Avfallstrappan
  EU:s gemensamma prioritering som visar i vilken ordning olika behandlingsmetoder för avfall bör användas för att minimera miljöpåverkan. Översta steget är Förebyggande – minska avfallets mängd och farlighet, därefter följer Förberedelse för återanvändning, Återanvändning, Materialåtervinning, Annan återvinning – exempelvis energiåtervinning och sist Bortskaffande – exempelvis genom deponering.
• Bala
  Packa samman och eventuellt binda samman till balar, till exempel inför mellanlagring eller för att få ett lätthanterligt material

• Bioavfall
  Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer, exempelvis mat- och trädgårdsavfall (jämför organiskt avfall)
• Biogas
  Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid. Kan produceras i rötkammare eller uppstå exempelvis i en deponi (se även deponigas och rötning)
• Biogödsel
  Ett organiskt gödselmedel, med ett högre näringsvärde än kompost, som bildas efter rötning av organiskt avfall från livsmedels- och foderkedjan
• Biologisk återvinning
  Återvinning av humus, näring och/eller energi ur bioavfall genom kompostering eller rötning
• Biologiskt avfall
  Se bioavfall
• Brännbart avfall
  Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat
• Bygg- och rivningsavfall
  Avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad
• Deponi
  Kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas
• Deponigas
  Biogas som bildas i en deponi
• Dioxin Samlingsnamn för 210 klororganiska föreningar, varav 17 stycken är mycket giftiga och anrikas i fettvävnad
• Elektriskt och elektroniskt avfall
  Avfall med sladd eller batteri, inklusive alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har haft en elektrisk eller elektronisk funktion
• Energiåtervinning
  Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller av gas från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggning eller på en deponi
• Farligt avfall
  Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt
• Fastighetsnära insamling
  Insamling vid fastighetsgränsen eller vid överenskommen eller anvisad plats inom rimligt avstånd från fastigheten
• Förebyggande av avfall
  Åtgärder för att förhindra att avfall uppkommer, exempelvis genom minskad konsumtion eller delat ägande (se även avfallstrappan)
• Förpackning
  Alla konstruktioner som används för att innehålla, skydda, leverera och presentera en vara
• Grovsopor/grovavfall
  Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl och lämnas på återvinningscentralen.
• Humus
  Organisk substans i framför allt jord och torv, i odlingar ofta kallad mull
• Hushållsavfall
  Tidigare benämning på avfall som kommer från hushåll och liknande avfall från annan verksamhet, exempelvis butiker och restauranger. Sedan augusti 2020 benämns detta avfall som kommunalt avfall.
• Icke brännbart avfall
  Avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs, exempelvis sten och metall
• Industriavfall
  Se verksamhetsavfall
• Inert avfall
  Avfall som inte kan ge upphov till störande reaktioner med ämnen det kommer i kontakt med, exempelvis sten och grus
• Insamling
  Uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport
• Kompostering
  Biologisk hantering där biologiskt avfall bryts ner under förbrukning av syre (jämför rötning)
• Kommunalt avfall
  Avfall som kommer från hushåll och liknande avfall från annan verksamhet, exempelvis butiker och restauranger
• Konsumentnära insamling
  Insamling på fasta eller ambulerande platser som allmänheten besöker frekvent, exempelvis butiker (jämför fastighetsnära insamling)
• Källsortering
  Sortering eller separering av avfall på samma plats där avfallet uppkommit, till exempel i hushållet (jämför MRF)
• Kärl- och säckavfall
  Den del av avfallet från hushåll som läggs i kärl eller säck, det vill säga exklusive avfall till materialåtervinning, grovavfall och farligt avfall
• Lakvatten
  Vätska som rinner genom, tränger ut ur eller innehålls av avfall under deponering, mellanlagring eller transport
• Liner
  Tätning i deponi, ofta bestående av fler lager, för att förhindra nederbörd att tränga ner i deponin eller samla upp lakvatten
• Lättnedbrytbart avfall
  Avfall som lämpar sig för kompostering eller rötning
• Matavfall
  Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin) som inte gått till konsumtion, såväl nödvändigt matavfall som matsvinn (se även matsvinn)
• Materialåtervinning
  Se återvinning
• Matsvinn
  Onödigt matavfall som hade kunnat ätas om det hanterats på rätt sätt och ätits upp i tid, även avskrap från tallrikar och rester i förpackningar
• Miljöstation
  Mindre anläggning för mottagning av hushållens farliga avfall
• Organiskt avfall
  Avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall (jämför bioavfall)
• Producent
  Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige, fyller en förpackning eller säljer en vara eller en förpackning (varuproducent) eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (avfallsproducent)
• Producentansvar
  Producenters ansvar för vissa utpekade produkter under hela dess livscykel inklusive design, produktion och omhändertagande som avfall på ett miljömässigt godtagbart sätt
• Rökgasreningsrester
  Samlingsnamn för en finkorning fraktion som uppstår vid rening av rökgaserna och består av pannaska, flygaska, filterkaka från slangfilter samt slam. Rökgasreningsresterna deponeras som farligt avfall.
• Rötning
  Anaerob (syrefri) behandlingsmetod för bioavfall där biogas och biogödsel bildas (jämför kompostering)
• Slagg, slaggrus
  Material som inte är brännbara eller inte förångas vid förbränning, till exempel glas, porslin, järnskrot och stenliknande material (grus med mera). Sedan större föremål samt metallrester sorterats bort och materialet siktats får man slaggrus.
• Tidningar/trycksaker/returpapper
  Tidningar och trycksaker såsom dags- och veckotidningar, tidskrifter, direktreklam, telefon- och postorderkataloger, pocketböcker och liknande produkter av papper - dock inte kuvert
• Tillsyn
  Kontroll från myndighet över verksamhet som bedriver viss verksamhet, särskilt miljöfarlig sådan
• Täckning
  Material på deponi, ofta i flera lager, för att dränera lakvatten, förhindra regnvatten att tränga ner och ibland för att hindra avfallet att blåsa iväg. Mellantäckning läggs mellan lager av avfall, sluttäckning i ett tjockare lager överst, ibland med en avslutande plantering.
• Verksamhetsavfall
  Avfall som uppkommit genom en verksamhetsprocess, exempelvis vid en industri
• Vitvaror
  Vanligen större hushållsprodukter typ diskmaskin, tvättmaskin och kylskåp. Någon absolut definition finns inte.
• Återanvändning
  Användning av en kasserad produkt utan föregående förädling
• Återbruk
  Är när en sak används igen, till exempel när du lämnar saker till second hand eller en välgörenhetsorganisation, säljer något på loppis eller en säljsida på internet, ger bort kläder till en vän eller när du lagar något som du annars skulle ha slängt.
• Återvinning
  Användning av material, näringsämnen eller energi från avfall
• Återvinningscentral, ÅVC
  Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, trädgårdsavfall etc. Återvinningscentraler kan också kallas återvinningsgård, retur- eller kretsloppspark, återbruk med mera.
• Återvinningsstation, ÅVS
  Obemannad mindre station för mottagning av förpackningar, tidningar och andra trycksaker.
  
  Källor: Avfall Sverige, Svensk avfallsterminologi (1998, AFR-rapport 217), 1000 Terms in Solid Waste Management (1992, ISWA) samt Svensk Författningssamling och Naturvårdsverkets Författningssamling