Så funkar ett avloppsreningsverk

Allt vatten som du spolar ut i avloppet via handfatet, diskmaskinen, toaletten eller duschen leds vidare till avloppsreningsverket och kallas för spillvatten.

För att spillvattnet ska kunna ta sig hela vägen till reningsverket behövs pumpar som hjälper till att leda vattnet vidare. Det är därför extra viktigt att det inte spolas ner annat än kiss, bajs och toalettpapper. Våtservetter, pappershanddukar och annat skräp kan orsaka stopp i pumparna.

När spillvattnet kommer till reningsverket passerar det först ett rensningsgaller där skräp som aldrig borde ha spolats ner i avloppet fastnar. Skräpet tar vi hand om och skickar till förbränning.

Efter rensningsgallret kommer vattnet till en bassäng som kallas för sandfång. Här sjunker sand till botten och tas bort från vattnet med hjälp av en matarskruv som matar ut sanden till en behållare. Sanden återanvänds som fyllnadsmaterial.

I den kemiska reningen tillsätts en kemikalie innan spillvattnet åker ut i det som kallas försedimenteringen. Kemikalien bildar klumpar med partiklar som sjunker till botten och bildar slam. Slammet samlas in med skrapor och går till vår rötgaskammare.

I det biologiska reningssteget tillsätts slam från andra bassänger för att tillföra viktiga bakterier och mikroorganismer. Bakterierna behöver syre som pumpas in i bassängerna, då blir bakterierna aktiva och börjar äta partiklar och ämnen som finns i bland annat bajs, kiss och miljömärkta tvättmedel.

Efter den biologiska reningen förs vattnet vidare till slutsedimenteringen. Här sjunker bakterier och partiklar som finns kvar i vattnet till botten. En del av slammet skickas tillbaka till biologiska reningssteget och resten skickas vidare till rötgaskammaren.

Sandfiltrering är det sista reningssteget i reningsprocessen. Vattnet rinner igenom sanden där partiklar fastnar och vattnet rinner sedan vidare på botten av bassängen.

Nu är vattnet så rent att vi kan skicka ut det i närmaste sjö.

Innan slammet når rötkammaren avvattnas slammet för att det ska bli tjockare. Slammet rötas i cirka 2 veckor och bildar biogas. Gasen transporteras sedan till en tank eller gasklocka som det också kallas.

När man inte kan utvinna mer gas ifrån slammet så transporteras det in i en centrifug. Partiklar som är tyngre än vatten blir tryckta ut mot cylinderväggarna i centrifugen. Vattnet samlas närmare centrum av trumman och leds ut via ett utloppsrör tillbaka till början av reningsstegen. Partiklarna (slammet) som nu är mycket torrare transporteras vidare till slamsilon.

Här lagras urvattnat slam som sedan transporteras via lastbilar till återvinningcentralen. Slam kan till exempel användas som jordförbättringsmedel inom jordbruket eller täckmassa på deponier.

Gasen eldas i en panna som hettar upp vatten som går ut i fjärrvärmeledningen och värmer upp byggnader och hushåll. Sedan skickas avsvalnat vatten tillbaka till pannan där vattnet värms upp igen.