Nyheten är äldre än 6 månader och kan därför vara inaktuell.

Så arbetar vi med kalkfrågan

Under de senaste veckorna, men även tidigare, har vi fått klagomål gällande kalkavlagringar från dricksvattnet. Vi vill med anledning av det berätta mer om hur vi arbetar med kalkfrågan och besvara inkomna klagomål.

Efter att vi kopplade in den nya dricksvattentäkten i Lennheden har kunder upplevt ökade problem med kalkavlagringar från dricksvattnet.

Klagomålen gäller bland annat:

  • Munstycken som kalkar igen
  • Köksmaskiner och annan utrustning som får kalkavlagringar
  • Kalkfläckar på exempelvis köksytor, duschväggar och i toaletter
  • Kalkavlagringar i köksmaskiner och annan utrustning

Tagit fram en handlingsplan

Med anledning av klagomålen har vi sedan tidigare tagit fram en handlingsplan för att utreda omfattning och orsak till kalkutfällningarna som ger fläckar/avlagringar. Under våren 2020 har vi gjort ett arbete som svarat på följande frågeställningar:

  • Var och när uppträder problemen med kalk?
  • Hur stor är omfattningen på problemen?
  • Vilken eller vilka åtgärder kan vara lämpliga?

Vi har också fått frågor kring möjligheten att kunna installera en central avhärdningsanläggning. I arbetet har vi titta närmare på vad en sådan anläggning skulle kosta.

Det finns exempel på kommuner som har installerat avhärdare och baserat på deras kostnadskalkyler skulle det för Faluns del uppskattningsvis innebär en investering på cirka 250 miljoner kronor. Sedan tillkommer kostnader för drift och underhåll av anläggningen.

De kommuner som valt att investera i avhärdare, exempelvis Ystad och Uppsala, har gjort det på grund av mycket högre hårdhet (kalkhalt) på vattnet. Genom avhärdare sänker dessa kommuner dricksvattnets hårdhet till samma nivå som Lennheden (7,7 dH).

Vad händer nu?

I vårt arbete har vi kommit fram till följande:

Var och när uppträder problemen med kalk?

Vi har undersökt om kalkhalten varierar i ledningsnätet och om kundernas problem ser olika ut beroende på var man bor. Undersökningen visar att det finns inga skillnader, utan vattnets hårdhet är jämn över hela ledningsnätet. Kundernas problem är också av samma typ oavsett var man bor. Kalkutfällningar sker när vattnet värms upp, vilket sker först när vattnet är hemma hos kunden.

Hur stor är omfattningen på problemen?

Under hösten 2019 genomfördes en kundundersökning där 600 vatten- och avloppskunder tillfrågades. I undersökningen har kunderna fått svara på om de upplever effekter från kalk i vattnet. Bland kunderna som har dricksvatten från Lennheden svarade 20 procent att man inte upplevt några effekter. Övriga har upplevt olika typer av kalkavlagringar i bland annat kranfilter, på diskbänk, handfat, porslin och i badrumsutrymmen.

Vi ställde också en följdfråga kring vilka områden som vållade stora problem och då svarade en tredjedel (38 %) av kunderna med vatten från Lennheden att de inte upplever några stora problem.

På frågan vad kunderna ansåg var viktigast att förbättra när det gäller vatten och avlopp svarade 16 % kalk.

Vi har utöver kundundersökningen även fått in klagomål eller synpunkter via telefon och e-post. Dessa har också analyserats i arbetet.

Vilken eller vilka åtgärder kan vara lämpliga?

Utifrån vad som kommit fram i handlingsplanen och våra utredningar, har vi hittills inte kunnat hitta enkla eller billiga åtgärder. Åtgärden som man kan göra är avhärdning. Antingen centralt eller i kundens anläggning.

Ungefär 30 procent i Sverige har dricksvatten som är medelhårt eller hårt. De kommuner som valt att installera en central avhärdare har mycket hårdare vatten än i Falun.

Som det ser ut nu kan vi inte motivera kostnaden för en central avhärdning. Det är baserat på investeringskostnad, underhåll av anläggningen och påverkan av kalk.

Det är inte heller något alternativ att byta tillbaka till dricksvattentäkten i Rog. Fördelarna med vattnet från Lennheden är mycket större när det gäller:

  • Säkerhet – mindre risk för förorening och smittspridning
  • Kapacitet – vi får tillgång till mer vatten från Bandelundaåsen än Rogsjön
  • Kvalité – dricksvattnet från kranen är helt utan kemiska tillsatser

Tips på vad du kan göra hemma

Kalkbeläggningar uppstår när vattnet är mineralrikt och innehåller mycket kalcium och magnesium. Beläggningarna är en reaktion som uppstår när mineralerna kommer i kontakt med varmt vatten.

Det här kan du göra för att mota bort kalkfläckar:

Kalk i vatten

Det är bra att känna till vattnets hårdhet när du ska tvätta eller diska. Ditt vatten har olika egenskaper beroende på om det är mjukt eller hårt.

Mjukt eller hårt vatten

Bakgrund

Därför blev det en ny vattentäkt i Falu kommun

Anledningen till att vi bytte vattentäkt från Rogsjön till Badelundaåsen (Lennheden) är en lång historia. Diskussionen började redan på 80-talet och beslutet om att byta vattentäkt togs för snart 10 år sedan. Anledningarna var flera och några av dem var följande:

  • Rogsjön är en ytvattentäkt (sjö) som är känslig för olyckor, exempelvis bränsleläckage från en bil- eller båtolycka eller virus. Grundvattnet från Badelundaåsen är ett grundvatten som tas upp från berggrunden, vilket ger ett mycket bättre skydd för dricksvattnet.
  • Innan bytet av vattentäkt visade mätningar att det fanns en risk att kapaciteten från Rogsjön (hur mycket vatten vi fick ta från sjön), inte skulle vara tillräcklig över tid. Det fanns alltså en långsiktig risk att vattnet från Rogsjön inte skulle räcka till en växande kommun.

Inga kemikalier i framställningen av dricksvattnet

Det tidigare dricksvattnet från Rogsjön krävde stora mängder kemikalier för att kunna användas som dricksvatten. De sista åren gick det åt mer än 1 000 ton kemikalier årligen, för att leverera dricksvatten till Faluborna. Vattnet från Badelundaåsen kräver inga kemikalier över huvud taget, vattnet luftar bara i vattenverket och kan sedan användas som dricksvatten.

Medelhårt vatten är bra för hälsan

Dricksvattnet från Lennhedens vattenverk är medelhårt och ur en hälsosynpunkt är ett medelhårt vatten det bästa. Flera undersökningar tyder på ett samband mellan hårt vatten och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, jämfört med ett mjukare vatten som det vi fick från Rogsjön.