Framtidens Främby - vårt nya avloppsreningsverk

OBS: Listan uppdateras i kronologisk ordning. Senaste informationen högst upp.

2026-05-05: Välkommen på informations­möte om Framtidens Främby
Under mötet berättar vi om projektet, bakgrunden, vägvalen och processen framåt. Ta chansen att träffa representanter från Falu Energi & Vatten och få svar på dina frågor. Missa inte presentationen klockan 18:10!

När? Den 19 maj 2026, klockan 18:00.

Var? Lokal meddelas vid anmälan

Anmälan: Anmäl dig till: info@fev.se eller per telefon till 023–77 49 00 senast den 11 maj 2026.

2026-03-23: Vi avbryter samverkansavtalet med NCC för Framtidens Främby, Faluns nya reningsverk. Läs mer i Frågor och svar nedan.

Nyhet om avbrutet samverkansavtal

2025-10-31: Styrelsen för Falu Energi & Vatten har beslutat om budgeten för 2026 och fått en uppdaterad prognos för Framtidens Främby. Den visar hur projektet har utvecklats genom noggrann planering och fördjupad projektering.

- Falun står inför samma utmaning som kommuner i hela landet. Många anläggningar för vatten och avlopp är åldrade och behöver förnyas. Enligt Svenskt Vatten väntas kapitalkostnaderna för svensk VA-verksamhet öka med minst en femdubbling till 2040, beroende på inflationstakt. Det här är en investering som måste göras och vårt ansvar är att den genomförs effektivt och till rimlig kostnad för faluborna, säger Gustav Sjöblom, styrelseordförande för Falu Energi & Vatten.

Läs nyheten om uppdaterad prognos Framtidens Främby

2025-02-05: Som en del i planeringen av nytt avloppsreningsverk i Främby kommer vi att ansöka om vattendom för de arbeten som behöver göras under byggtiden. Det handlar bland annat om grundvattenbortledning och eventuell skyddsinfiltration.

Nu samråder vi med grannar, myndigheter och allmänhet om de planerade arbetena. Läs mer i bifogat samrådsunderlag:

Samrådsunderlag Främby ARV pdf, 3.2 MB.

Inbjudan Samråd Främby ARV pdf, 68.6 kB.

2024-03-27: Falu Energi & Vattens ledning har beslutat att bygga ett helt nytt avloppsreningsverk i Främby. ”Det är en väldigt viktig investering för Falun och hela kommunen. Vi behöver ett avloppsreningsverk som är hållbart, modernt och klarar av att rena vårt vatten i takt med att kommunen växer”, säger Johan Hedman, vd på Falu Energi & Vatten.

Du kan läsa mer beslutet här: Vi bygger nytt avloppsreningsverk i Främby

2023-06-19: Under våren har det pågått upphandling av entreprenör till ombyggnationen av avloppsreningsverket i Främby. I början av juni blev det klart att NCC blir vår samverkanspartner under byggnationen. Du hittar mer information i vårt pressmeddelande:

NCC bygger om avloppsreningsverket i Främby Länk till annan webbplats.

2023-02-17: Idag blev det klart att Främby avloppsreningsverk får ett nytt miljötillstånd för verksamheten i Falun. Mark- och miljödomstolens beslut innebär att verket kan rena mer avloppsvatten och fortsätta att ta hand om gruvvatten.

Själva arbetet med tillståndsprocessen har pågått under flera år med bland annat utredningar och samråd med berörda myndigheter och allmänheten.

Läs vårt pressmeddelande:

Klart med nytt miljötillstånd för Främby avloppsreningsverk Länk till annan webbplats.

2023-01-20: Nu är vi i slutskedet av tillståndsprocessen för Främby reningsverk. Den 19 januari hölls huvudförhandling i ärendet på plats i Falun. Då träffades representanter för Mark- och miljödomstolen, Länsstyrelsen, Miljöavdelningen på Falu kommun, Stora Kopparbergs AB (gruvvattenreningen) och Falu Energi & Vatten för en genomgång av våra önskemål, miljökonsekvenser av verksamheten och förslag på villkor. Domstolen passade också på att göra ett platsbesök vid Främby avloppsreningsverk.

Vi har förberett ansökan under lång tid och vi har även haft samråd med berörda myndigheter och allmänheten vid flera tillfällen. Oftast har vi samsyn, men det finns också lite delade meningar i vissa frågor med myndigheterna. Nu är det upp till Mark- och miljödomstolen att göra en avvägning av vilka villkor som ska gälla i tillståndet.

Det nya tillståndet kommer att meddelas av Mark- och miljödomstolen under mitten av februari. Tillståndet blir en viktig förutsättning för den planerade om- och utbyggnaden.

Här kan du se var vi befinner hos i arbetet med Framtidens Främby:

Preliminär tidplan

2022-12-06: Den 19 januari 2023 kommer det att vara en huvudförhandling kring FEV:s tillståndsansökan. Du hittar mer information i kungörelsen från Mark- och miljödomstolen.

Kungörelse - huvudförhandling om tillståndansökan Mark- och miljödomstolen (pdf) pdf, 109.7 kB.

För att få bedriva vattenverksamhet av större omfattning krävs tillstånd från mark- och miljödomstolen. Här kan du läsa mer om hur ansökan prövas:

Vattenverksamhet - Sveriges Domstolar Länk till annan webbplats.

2022-09-09: Det händer saker i Främby och kanske framför allt vid vårt avloppsreningsverk. Grävmaskinen har startat och saneringsarbete pågår.

Just nu befinner vi oss i väntans tider. Vi väntar på beslut från Mark- och miljödomstolen gällande vår tillståndsansökan. Men det innebär inte att arbetet med Framtidens Främby står helt stilla. Under veckan påbörjades sanering av anläggningens norra markområde som är planerad för sandfilter och inloppsbyggnad.

Så här ser tidplanen ut för projektet Framtidens Främby och byggnationen av nya avloppsreningsverket i Främby. Senast uppdaterad 2025-05-23:

I dag renas avloppsvattnet i Främby avloppsreningsverk i tre steg: mekanisk, kemisk och biologisk rening. Processen avslutas med aktiv slambehandling. Verket har dessutom en särskild anläggning för att ta hand om vatten från länspumpningen i Falu Gruva.

Den här reningsmetoden är väl beprövad och kommer även att användas i den nya anläggningen, men i en modernare och mer hållbar form. Den nya processen är anpassad för att klara:

• ökade mängder avloppsvatten
• skärpta miljökrav

Reningsverket kommer även att vara förberett för att möta framtida lagkrav och rening av exempelvis kväve och mikroföroreningar som läkemedelsrester.

Samråd:

Samrådsunderlag ansökan om tillstånd för vattenverksamhet (pdf) pdf, 3.2 MB.

Samrådsunderlag miljötillståndsansökan (pdf) pdf, 2 MB.

Avloppsreningsverken i Bjursås och Grycksbo har varit energimässigt ineffektiva och krävde stora investeringar för att klara kommande miljö- och arbetsmiljökrav. Vi har valt att avveckla dessa verk och i stället satsat på pumpstationer och nya överföringsledningar till Främby ARV. Det ger en långsiktig och säker lösning, både ur miljöhänsyn och ekonomiskt.

Den verksamhet som i dagsläget luktar mest, exempelvis hanteringen av slam, kommer att byggas in. Vi kommer också att få bättre ljuddämpning på ventilationsaggregat och fläktar.

Inriktningen i projektet är att bygga in en flexibilitet för eventuellt kommande framtida lagkrav, på till exempel kväverening eller läkemedelsrening. Det gör vi bland annat genom att spara ytor och göra vissa förberedelser i projektering och markarbeten.

Den nya anläggningen dimensioneras för en livslängd på 60–70 år, där maskiner och tekniska komponenter byts ut och uppgraderas löpande.

Det är en stor investering, och det är också den nivå som nya reningsverk ligger på i många kommuner i Sverige. VA-infrastrukturen i hela landet byggdes till stor del på 50–70-talen och behöver ersättas, samtidigt som kraven på rening har skärpts. Det är därmed stora investeringar som behöver genomföras. För Framtidens Främby har kostnadsbilden klarnat steg för steg under förberedelser, förstudier och projektering. I dag vet vi vad som krävs för att bygga anläggningen.

Vi har utrett flera olika alternativ under arbetets gång, bland annat att bygga ut och renovera det befintliga reningsverket. När vi jämförde alternativen såg vi att kostnadsskillnaden var begränsad. Däremot skiljde det mycket i risk. Att bygga om i den befintliga anläggningen innebär större osäkerheter, både under byggtiden och i den framtida driften. Att bygga nytt ger bättre kontroll över både genomförande och funktion. Det minskar risken för driftstörningar och oväntade kostnader längre fram. Just nu går vi igenom projektet i detalj, verifierar viktiga beslut och ser över lösningar innan vi går vidare.

Nej, det går inte att jämföra de siffrorna rakt av. De siffror som har kommunicerats avser olika saker och olika skeden i projektet. Tidiga kostnadsuppskattningar omfattade bara delar av anläggningen och projektkostnaden. När de räknas upp till dagens nivå och kompletteras med hela projektets innehåll hamnar de i nivå med senare bedömningar. Allt eftersom projektet har utvecklats har vi fått en mer komplett bild. Det gäller både vad som faktiskt ska byggas och vilka förutsättningar som råder på platsen.

Vi vet i dag till exempel att markförhållandena kräver mer omfattande sprängning och att grundvattnet behöver hanteras under byggtiden. Sådana faktorer påverkar kostnaden, men är också sådant som klarnar först när projekteringen går framåt. Det innebär att dagens nivå inte handlar om att projektet har svällt, utan om att vi nu har en betydligt mer komplett och kvalitetssäkrad bild av vad det faktiskt krävs att bygga anläggningen. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi fortfarande i ett tidigt skede i projektet.

Falu Energi & Vatten tar ansvar för både projektet och kostnaderna. När vi ser att ett projekt inte utvecklas med tillräcklig kontroll över tid, kostnad och kvalitet agerar vi. Ett exempel på det var att vi avslutade avtalet med entreprenören innan vi hade kommit in i byggfasen. Det är en del av en ansvarsfull projektstyrning. Just nu går vi igenom projektet i detalj, verifierar viktiga beslut och ser över lösningar innan vi går vidare. Syftet är att säkerställa rätt kvalitet och en så kostnadseffektiv lösning som möjligt. Att bygga och förnya VA-infrastruktur innebär stora investeringar. Vårt ansvar är att göra det med kontroll, noggrannhet och fokus på varje investerad krona.

pe står för personekvivalenter och används som mått för att beskriva belastningen på ett reningsverk från hushåll och verksamheter, som industrier, skolor och arbetsplatser. En personekvivalent motsvarar den mängd föroreningar som en genomsnittlig person ger upphov till per dygn. Det är alltså inte samma sak som antal invånare, eftersom även verksamheter räknas in i den totala belastningen.

När ett reningsverk dimensioneras utgår man från vilka reningskrav som gäller och vilken belastning anläggningen ska klara. Det handlar både om hur mycket avloppsvatten som behöver behandlas och om hur stora mängder föroreningar som tillförs. Även vattentemperaturen spelar roll, eftersom den påverkar hur effektivt de biologiska reningsprocesserna fungerar, särskilt under kallare perioder på året.

Sammanfattningsvis är det flera faktorer som styr dimensioneringen: vattenflöden, den totala belastningen uttryckt i personekvivalenter, omgivande temperatur samt vilka reningskrav som ska uppfyllas. Kapaciteten uttryckt i personekvivalenter ska täcka nuvarande behov och behovet av avloppsrening i framtiden. Vattenflöden ska kunna hanteras både vid vardaglig drift och under perioder med kraftiga variationer, till exempel vid regn eller snösmältning. Det är alltså många faktorer som tillsammans styr vilka processer som behövs och hur stora de behöver vara.

Delar av det nya avloppsreningsverket förväntas ha en livslängd på omkring 70 år och är en stor investering i samhällskritisk infrastruktur. Det är en förutsättning för att Falun ska fungera väl i dag, men också för att kommunen ska kunna utvecklas och växa på ett hållbart sätt i framtiden.

Inriktningen att dimensionera ett nytt reningsverk för 70 000 pe är resultatet av omfattande förstudier som genomförts med stöd av externa VA‑experter. Bedömningen grundar sig på både nuvarande behov och prognoser för behovet av avloppsrening i framtiden. En vanlig missuppfattning är att en dimensionering för 70 000 pe betyder att reningsverket dimensioneras för att en folkmängd om 70 000 personer. Så är det inte. Reningsverket dimensioneras dels för hushåll, dels för verksamheter och industrier som kan komma att anslutas till anläggningen. Dimensionering sker också alltid med nödvändiga säkerhetsmarginaler då ett reningsverk är en process som måste fungera dygnet runt, året om.

Kostnaden för reningsverket som helhet ökar inte i samma takt som kapaciteten uttryckt i personekvivalenter. En stor del av kostnaden för ett reningsverk handlar om sådant som behövs oavsett storlek, till exempel byggnader, bassänger, tekniksystem och markarbeten. De delarna påverkas relativt lite av om anläggningen dimensioneras för 50 000 eller 70 000 pe. Det som skiljer är främst vissa processdelar och volymer, men de utgör bara en del av den totala investeringen. Därför skulle ett reningsverk för färre pe inte innebära motsvarande minskning av kostnaden. Det skulle däremot ge mindre kapacitet och mindre handlingsutrymme för framtida behov.

Den befintliga anläggningen har nått sin tekniska livslängd och är i ett ansträngt skick. Slitage i kombination med begränsade möjligheter till övervakning och avsaknad av redundans gör driften sårbar, med återkommande akuta haverier och små möjligheter att arbeta förebyggande. Trots löpande renoveringar och utbyten uppnås inte önskad funktion, eftersom befintliga förutsättningar leder till kompromisslösningar. Anläggningen har byggts om stegvis över tid och byggnaderna är inte anpassade för dagens behov, vilket påverkar både driftssäkerhet, arbetsmiljö och säkerhet negativt.

Den nuvarande anläggningen har inte tillräcklig kapacitet eller funktion för att möta dagens och framtidens krav. Den är byggd för en annan belastning och mindre stränga reningskrav än de som gäller i dag. Det ger små marginaler i driften och gör den sårbar vid till exempel höga flöden. Ett reningsverk behöver ha utrymme för variationer och inte arbeta på max i vardagen. Anläggningen är också ålderstigen och kräver allt mer underhåll. Till slut når man en punkt där det inte längre är rimligt att bygga vidare på det som finns. Just nu går vi igenom projektet i detalj, verifierar viktiga beslut och ser över lösningar innan vi går vidare.

Nej, att bygga om det befintliga reningsverket innebär större risker. En ombyggnation behöver ske samtidigt som anläggningen är i drift. Det gör arbetet mer komplext och ökar risken för störningar i reningen samtidigt som det innebär stora utmaningar med arbetsmiljön med risk för personsäkerhet för både reningsverkets personal och de som jobbar i byggprojektet. Det finns också större osäkerheter i den befintliga anläggningen, till exempel kring konstruktion, teknik och hur olika delar påverkar varandra när man bygger om. Att bygga nytt ger bättre förutsättningar att planera, projektera och genomföra arbetet med kontroll över både tid, kostnad och funktion.

Vi har möjlighet att fondera medel under begränsad tid till specifika projekt som detta, vilket vi också gör. Det är dock inte rimligt att täcka hela investeringskostnaden på det viset. VA-verksamheten finansieras genom avgifter och styrs av lagstiftning. Avgifterna ska motsvara de faktiska kostnaderna för vatten och avlopp. Det innebär att det inte är möjligt att ta ut höga avgifter för att bygga upp ekonomiska överskott i förväg. När stora investeringar behöver göras, som ett nytt reningsverk, finansieras de därför genom lån.

VA-taxan behöver fördubblas till 2030 jämfört med 2025 års nivå, för att täcka ökade kapitalkostnader för det nya reningsverket, tillsammans med drift, underhåll och nödvändiga investeringar i VA-systemet i stort. Som exempel var brukningsavgiften 2025 för ett enfamiljshus som är ansluten till vatten och spillvatten, och förbrukar 150 m3 vatten per år 9 963 kronor i årskostnad, vilket motsvarar 830 kronor per månad. År 2030 kommer samma familj med samma förbrukning vid en fördubbling av taxan att betala 19 926 kronor per år.

För en lägenhet som förbrukar 133 m3 per år var brukningsavgiften i 2025-års avgiftsnivå 7318 kronor per år, vilket motsvarar 610 kronor per månad. År 2030 blir det en årsavgift på 14 635 kronor vid en fördubbling av taxan. För mer information om hur din taxa är uppbyggd kan du läsa här: Pris för vatten och avlopp - Falu Energi & Vatten Länk till annan webbplats.

Räkneexemplen ovan bygger på vanlig vattenförbrukning för ett enfamiljshus respektive en lägenhet i ett flerfamiljshus med 15 lägenheter.

VA-taxorna ökar i hela Sverige. Bakgrunden är ett stort investeringsbehov i vatten- och avloppssystemen, med åldrande anläggningar, skärpta miljökrav och ökade kostnader för material och energi. Utvecklingen ser lite olika ut mellan kommunerna. Alla genomför inte lika stora investeringar just nu och därför ökar taxorna i olika takt. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten ökade VA-taxorna i genomsnitt med omkring 11 procent mellan 2024 och 2025, och utvecklingen väntas fortsätta de kommande åren. Falun sticker därför inte ut i den övergripande utvecklingen.

VA-taxan justeras utifrån de faktiska kostnaderna i verksamheten och beslutas årsvis. När reningsverket är i drift ser vi att ökningstakten i VA-taxan kan komma att avta, även om taxan fortsatt anpassas enligt självkostnadsprincipen.

Ja, det är nödvändigt eftersom behovet finns här och nu. Den befintliga anläggningen närmar sig slutet av sin tekniska livslängd och har inte kapacitet eller funktion för att klara kommande krav. Ett reningsverk är samhällskritisk infrastruktur som måste fungera oavsett konjunktur. Det går inte att skjuta upp utan att riskera både drift och miljökrav. Att genomföra investeringen nu innebär att vi kan planera och bygga med kontroll, i stället för att hamna i ett läge där åtgärder måste göras snabbt och under större press.

Beslutet att avsluta entreprenaden ger oss möjlighet att lyfta blicken, gå igenom projektet i detalj, verifiera viktiga beslut och vägval innan vi går vidare, för att säkra rätt kvalitet och en så kostnadseffektiv lösning som möjligt. Planerna att förnya och säkra avloppsreningen i Falun kvarstår. Frågan är inte om vi ska göra det, utan hur vi gör det på bästa sätt. Det är viktigt att säga som det är: stora investeringar i VA-infrastruktur är förknippade med höga kostnader, oavsett lösning, just därför måste vi ha full kontroll.

Den 20 mars 2026 beslutade Falu Energi & Vattens styrelse att säga upp samverkansavtalet med NCC i projektet Framtidens Främby, Faluns nya reningsverk. Beslutet grundar sig i en samlad bedömning av projektets utveckling när det gäller tid, kostnad och kvalitet. Nedan besvaras frågor om beslutet.

Varför säger ni upp avtalet med NCC?

Projektet har under en längre tid haft problem med styrning, organisation och framdrift i projekteringen. Vi har påtalat bristerna till entreprenören, men ser ändå inte den utveckling som krävs. Det har lett till att tidsplanen förlängts och att kostnadsbilden fortsatt att öka trots att projektets omfattning inte förändrats i motsvarande dignitet. Projektets omfattning har nu förändrats så mycket att det blir svårt att driva det vidare inom ramen för den ursprungliga upphandlingen.

I en samverkansentreprenad krävs en stabil organisation och en tydlig styrning från entreprenören. Vår bedömning är att NCC inte har haft den bemanning och projektledning som krävs för att genomföra ett projekt av den här komplexiteten. När de förutsättningarna inte finns behöver vi agera.

Varför agerar ni först nu?

Vi har påtalat problemen under en längre tid och har försökt lösa dem tillsammans med NCC. Eftersom projektet är en samverkansentreprenad har vi också försökt ge samarbetsformen förutsättningar att fungera och gett entreprenören tid att justera organisation och arbetssätt. När vi ser att det ändå inte leder till den förändring som krävs måste vi ta ansvar och avbryta avtalet.

Är det här ett misslyckande?

Nej, att stoppa en utveckling som inte fungerar är en del av en ansvarsfull projektstyrning. Vårt uppdrag är att säkerställa att pengarna används på rätt sätt och att projektet genomförs med rätt kvalitet, kostnad och tid.

Innebär det några kostnader att avbryta avtalet?

Avtalet är utformat så att vi kan avbryta samarbetet i det här skedet utan extra kostnader om projektet inte utvecklas som planerat. Vi betalar för det arbete som redan har utförts och tar samtidigt över det material som tagits fram, till exempel utredningar och projekteringsunderlag. Det gör att arbetet kan tas vidare i nästa steg utan att börja om från början.

Vad händer med projektet nu?

Beslutet att bygga ett nytt reningsverk ligger fast. Framtidens Främby är en viktig investering för Faluns framtida avloppsrening och projektet kommer att fortsätta. Arbetet fortsätter i projektet, med fokus på två parallella delar:

• Avslut med NCC. Vi säkerställer ett ordnat avslut där dokumentation, underlag och leveranser tas om hand. Det arbetet pågår under den närmaste tiden.
• Ny upphandling. Parallellt förbereder vi nästa steg, vilket är en ny upphandling. I det arbetet ingår att dra lärdomar av det som har hänt och säkerställa att vi har rätt förutsättningar framåt.

När beräknas Framtidens Främby stå klart?

Vi befinner oss i ett nytt läge i projektet och det är för tidigt att svara på när det nya reningsverket kommer att stå klart. Den tidplan som tidigare har funnits är inte längre aktuell. Utifrån erfarenheter från liknande projekt och det vi har lärt oss under den här perioden behöver man räkna med att det tar minst sju år från kontrakt till färdig anläggning.

Kommer Faluborna att få betala mer nu?

Det är för tidigt att säga hur taxeökningarna påverkas i det nya läget. Vi fortsätter att höja taxan årsvis för att möta den kommande investeringen. Vårt ansvar är att genomföra projektet på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och att värna om VA-kollektivets pengar.

Varför valde ni NCC från början?

NCC upphandlades enligt gällande regelverk, där deras långa erfarenhet av komplexa projekt var en viktig faktor vid valet av entreprenör. Vi har stor respekt för NCC som företag och i många projekt fungerar deras organisation mycket väl. I just det här projektet har det däremot visat sig att organisationen och projektstyrningen inte varit tillräcklig för att driva ett samverkansprojekt av den här komplexiteten.

Hur påverkas FEV:s medarbetare i projektet?

FEV:s medarbetare i projektet fortsätter sitt arbete och är kvar i projektet. Under en period kan arbetsuppgifterna delvis förändras, men det är viktigt att vi har organisationen på plats när projektet går vidare.

Vad händer med NCC:s underleverantörer?

NCC ansvarar för sina egna underleverantörer inom entreprenaden. Beslutet att avbryta avtalet gäller samverkansentreprenaden mellan Falu Energi & Vatten och NCC och är inte en kritik mot de leveranser som gjorts av enskilda underleverantörer.